Jag har ett dilemma. Ska jag byta rum, eller inte?

Byter jag så får jag ett större rum, nästan som två rum eftersom det är delat på mitten. Nackdelen med detta byte skulle vara att det inte blir lika avskillt som det jag har nu, och kanske inte lika mysigt. Dessutom har jag haft detta rum sen jag var 3 år..

Just nu sitter jag och tittar på Sweeney Todd, för ungefär 10nde gången. Alltid lika bra. De underbara sångerna och fina färgerna. Det blir  inte mycket bättre !

Kom att tänka på morfar nyss också. Det är verkligen sjukt hur mycket man kan sakna en person. Läste en av minnesorden som stått i tidningar om honom, och det går inte att läsa utan att börja gråta. Det börjar med: "Bara några dagar har gått sedan det oförklarliga samtalet kom som meddelade att hasse på Gustafsberg är för evigt borta."

Det går inte att förstå. Det har gått ett halvår nu, men det känns likadant nu som några veckor efter de hänt.

Hade han vart gammal och sjuk hade det vart en sak. Hemskt tråkigt självklart, men en annan sak. Morfar kunde levt i 30 år till. Han var 65, pigg, och underbar mot alla. 

Jag har tjatat så mycket om detta, men jag måste få ur mig det. Det gör verkligen ont. Allt påminner om honom. Kuratorn sa att det självklart var  jobbigt eftersom vi hade en så speciell relation. Då slutade jag gå till henne. Hon vet inte ett skit om min och morfars relation. Den var mer än speciell.